Foto Håkan Humla STRecension
Selångers kyrka: Körkonsert Medverkande: Sköns kyrkokör, Svartviks kyrkokör, Timrå kyrkokör MusiKentherna, Canorakören (Skönsmons kyrka), Alnö kyrkokör, Selångers kyrkokör, Njurunda kyrkas motettkör Dirigenter, Marie Ottosson, Kerstin Olander, Kersti Ålander, Anders Pettersson, Kenth Lundqvist Stråkkvintett ur Nordiska Kammarorkestern
Att sjunga i kör har blivit en av vårt lands största fritidsrörelser. Det framgick tydligt i söndagskvällens körkonsert i Selångers kyrka där många av Sundsvalls kyrkokörer framträdde tillsammans i sakrala körstycken av olika slag.
Den talrika publiken visade också att man uppskattar denna form av musicerande. Att på detta sätt skapa en minifestival för kyrkokörer som sällan har möjlighet att få framträda i ett större format är en mycket god idé.
Att det är damer som utgör majoriteten av koristerna är ju vanligt men av de ca 85 deltagarna var åtminstone en fjärdedel herrar vilket skapade god stadga i körsatserna.
Kören tolkade kortare stycken av olika mästare från de tre senaste seklen. Ofta med god balans, men inte alltid med den förfining i fraseringen som kanske skulle kunnat fås med längre repetitionstid tillsammans. Naturligtvis blir också precisionen i insatserna lidande, men i stort kan man konstatera att man ändå lyckats genomföra de inte alltid så enkla körstyckena på ett bra sätt.
Man kan också konstatera att den svenska nationalromantiken ligger bra till för denna typ av körsammandragningar där Otto Olssons komposition Davids 121 psalm var det klart bäst framförda stycket denna kväll. Också Mozarts välkända Laudate Dominum klingade bra med den utmärkta sopranen Ulla Johansson-Wallberg som solist.
Hela konserten avslutades med körernas favorit – Hallelujakören ur Händels Messias. I mitt tycke aningen för långsamt tempo. Att nå de högsta tonerna med god kvalitet är inte så lätt för sopranerna, men de gjorde ett gott försök.
Förutom körverken framträdde Ann-Kristin Färnström solo i två verk, J. S. Bachs Qui sedes ad dexteram Patris ur h-mollmässan och Mozarts Agnus Dei med god röstkvalitet även om intonationen i Qui sedes… inte var den bästa. Kan bero på att orgeln trakterad av Marie Ottoson kändes lite för svag. Betydligt bättre pianokomp av henne i Agnus Dei. Kenth Lundqvist spelade Schumanns Arabesque som ett avbrott i körandet. Kanske lite för försiktigt framfört i de långsammare partierna men i stort en habil tolkning. Den relativt okände barocktonsättaren Domenico Zipoli skrev företrädesvis musik för orgel. Hans Elevazione är ett ganska lyriskt orgelstycke här tolkat av Anders Pettersson.
Stråkkvintetten ur Nordiska Kammarorkestern hade inte så mycket att göra, men det de gjorde gjordes bra.
Publicerad 31 januari 2012 Uppdaterad 13:12
http://www.st.nu/
http://st.nu/kultur/musik/1.4338139-uppskattad-minifestival-med-sakrala-korstycken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar